3 advent – hemma igen.

Ja så är det 3 advent och man sitter på hemmaplan och skriver. Det är sååå skönt att vara hemma igen Ler

 

……………………. vart skal man börja med att berätta allt som skedd sen senast jag skrev här ? Jag vet ju att många undrar hur det gick på sjukhuset och när jag kom hem igen, så jag börjar väl med det. Som jag skrev senast ( 2 december ) så blev jag inlagt på avd. 9, medicin, på sjukhuset i Karlstad 26 november med lunginflammation och andningssvårigheter.  Jag fick dom första dagarna intravenöst penicillin och syrgas, och jag var väldigt sjuk. I början på vecka 48 var jag på lungröntgen där dom såg fläckar på lungorna, och även på ultraljud av hjärtat, där dom såg något ospecificerat, men visste inte om det var hjärtat eller i lungorna. Jag var även till koll på njurmedicin 29 november. Njurproverna var bra. Jag hade ett krea värde 23 nov. på 100. ( 26 nov hade det stigit till 144, och 29 nov var det nere på 122). Jag hade även hjärnbrist. Men annars var proverna efter omständigheterna bra. 2 december var jag feber fri (hade inte så mycket i temp överhuvudtaget, jag har inte lätt att få feber, men hade lite frossa innan jag blev inlagd). Jag fick penicillin t.o.m. 2 december, men var inte bra. Orkade bare gå till toa och då med syrgas på 6 liter. Läkarna hade då läst på lite om mina mediciner och fick då se att mina hjärtmediciner (Tambocoor) i sällsynta fall kunde ge sådana symptom som jag hade, och har haft senaste året. Så dom beslutade sig för att ta bort dom mediciner tvärt, och även Waran. Och så blev det. (Det var och är lite riskfylld då jag  gick på högsta dos Tambocoor så jag har fått besked att jag måste åka in igen om jag får hjärtklappning eller andra symptom på hjärta eller lungor.) Och redan dagen efter kunde jag vara utan syrgas några timmar och jag kunde gå en liten promenad med rullatorn som jag fick låna. Vilken lättnad!!! Jag var även på CT – röntgen 3 december och da kunde dom se 2 inflammerade och ärriga lungor. Men jag var ju på bättringsvägen så dom kom fram till att jag hade fått en kraftig allergisk reaktion (chock) på båda lungorna, troligen av Tambocoor, som dom hade misstanke om, och det var orsaken till att jag bara hade blivit sämre och sämre sista året.  Grrrrrrrrrrr………… säger jag. Jag har ju sökt för min andfåddhet så måååånga gånger senaste året, men inte blivit tagen på alvar. Visst, jag fick astma mediciner, men någon spirometritest har jag inte fått än. Jag har känt på mig att dom nog har tänkt “………… hon är ju så tjock så hon orkar inte gå”. Ingen har sagt det rakt ut, men jag har fått påpekningar om min vikt, och jag har nog sett deras blickar. Det kunde ha kostat mig mitt liv. Men tji den som ger sig. Visst har jag gått upp mycket i vikt senaste året, men det är kanske inte så konstigt med tanke på att jag inte har orkat gå 100 meter engång. Det säger ju sig själv. Eller hur??? Jag är ju inte den typen som går och lägger mig i första taget  heller, så Torbjörn och jag fattade nog aldrig hur sjuk jag egentlig var. Men jag visste ju att inte ting stod rätt till. Bara ett under att jag kom iväg, för det var för sent, har jag nog insett nu. Men det var väl inte min tid än att lämna jordelivet. Någon spirometri test blir det inte på länge än pga mina lungor, och att jag går på så hög dos med cortison för tillfället (för att få bort inflammationen) , det vill bara bli fel resultat på det testet. Men läkaren bad mig att hålla mig borta från rök, starka dofter o.l. Hon var heller inte så glad för att jag hade så många husdjur. Hundarna är en ting, men hon var bekymrad vad gäller katterna. Så nu har vi köpt ett special medel till katterna, som vi skal ha i deras päls, som skal vara bra för folk som är allergiska. Så får vi se efterhand om jag reagerar på dom eller inte. Det blir svårt om det visar sig att jag måste lämna bort dom, men hälsan måste gå före nu. Men vi hoppas……………..!! Efter 2 december hade jag bara syrgas en ½ natt, men bortsett från det kunde jag vara uppe hela dagarna, och gå promenader med rullatorn på sjukhuset, utan större problem. Och jag kände att det gick bättre och bättre för varje dag.  Jag fick även en påse blod och det hjälpte till att man blev piggare också. Ja jag blev så pigg efterhand så jag blev en besvärlig patient *skratt*, jag ville bara hem, hem, hem……………… Jag har tillbragt nog tid av mitt liv på sjukhus. När jag blev inlagd på avd. 9 så gjorde dom även sömntestar på mig med en metningsapparat, och dom upptäckte att jag hade andningsuppehåll flera gånger pr. natt. Då kom dom med en andningsapparat som dom ville jag skulle sova med, det är en mask över näsa och mun och en maskin som hjälper till så jag får luft i både ut och in andning. Den heter “iSleep 22”. Första dagarna vägrade jag totalt att sova med den, men efterhand gick jag med på att prova. Och för att göra en lång historia kort så vågar jag inte sova utan den nu, och inte får jag göra det heller. Sista året har jag sovit 10 – 13 timmar pr. dygn, jag har varit trött jämt. Bäddmadrassen i sängen har varit nästan på golvet och kuddarna uppefter väggen på morgonen………. jag har haft panik i sömn,när jag inte har fått luft,  sa läkaren. Och nu förstår jag ju det själv också. För nu ligger jag där jag lägger mig på kvällen, när jag vaknar om morgonen. Och jag är mycket mera utvilad på dagen.  SKÖNT!!! Men jag är inte frisk och det känner jag, så det går i lugna gatan här hemma. Jag tar en dag i taget och pysslar lite inomhus.

Nu skal jag inte trötta ut er så mycket mera med min hälsa, nu hoppas vi bara att det går framåt i fortsättningen också. Men fråga gärna om det är något ni undrar över. Jag skal tillbaka till sjukhuset för ny CT-röntgen och sömn test i början på Februari, så får vi se då hur det är. Läkaren tror att jag också kan ha fått en liten hjärtsvikt pga att jag gått så länge med dessa problem, så helt frisk blir jag nog aldrig igen. Jag har även alltid varit lite plågad med andningen oansett hur smal jag har varit och hur mycket jag har gått eller varit tränad, så ärren på mina lungor kan även komma av att jag varit passiv rökare stora delar av mitt liv och även har varit utsatt för mycket starka dofter vid renoveringar ol. För jag har reagerat mycket på det genom åren och jag var även mycket plågad med migrän när jag var yngre. Och fick ofta migrän anfall i samband med det. Men dom senaste åren har jag inte haft mycket migrän, fast jag känner att jag reagerar på starka lukter, rök ol. än. ja, ja nog om det………….. Jag fick komma hem på min 55 års dag på Tisdag efter att ha blivit gratulerad med god lunch och en bakelse på avd. 9. Ja personalen kom även och sjöng för mig, när dom kom med maten. Och läkaren kom särskilt och gratulerade mig. En helt underbar personal, fast “borta bra , men hemma bäst”, så det var skönt när taxi´en stannade här hemma vid 15.00 tiden och jag kunde kliva ut. 11 dygn på sjukhus är ingen höjdare precis, men det är ju bra att det finns när man är sjuk. Nästan dagligen under min sjukdomsvistelse hade jag besök av våra kära vänner Nina och Niclas, ja Niclas såg jag ibland upptill flera gånger om dagen då han körde patienter  eller mat till och från avd. Nina satte svenska flaggan i bakelsen som jag fick när jag fyllde år, hon jobbar i köket. Tusen tack Nina och Niclas för att ni tog er tid att hälsa på mig så ofta. Det blir en ljuspunkt i tillvaron när man ligger på sjukhuset. Torbjörn var även ner ett par gånger under den tiden jag låg inne, sista gången var 3 december och på hemvägen var det nära att han hade körd sin sista resa. En bil körde ut rakt framför honom vid Deje och han fick bromsa kraftigt och styra runt den andra bilen, som blev stående mitt i vägbanan. Det var den värsta trafik upplevelse han har varit med om i alla dom år han har kört bil. Och han kör ju så och si dagligen. Tur det gick gott denna gången också. Vi har nog lärt oss sätta mera värde på “dagen idag” båda två efter dom senaste tidens upplevelser.

Väl hemma blev jag mött av två jätteglada hundar, jag har några blåmärken efter Åcky´s välkomst. Schiba visade att hon var sur för att matte hade varit borta så länge, så hon låg kvar i sin bädd. *skratt*. Tvättstugan har blivit jättefin, den är nu honungsgul och INTE senapsgul som jag skrev förra gången. Några skåp har inte blivit inhandlat än, men Torbjörn har jour på jobbet denna veckan och då är han ledig Fredag. Så då har han tänkt sig att åka ner till Ikea och köpa hem skåpen om det går. Hoppas han hinner och montera något under helgen så vi inte behöver ha vardagsrummet fullt i grejer, som skal vara i tvättstugan, under jul.   Men det är skönt att ha tvättmaskin på plats igen ivarjefall, och även torktumlaren. Har fått tvättat ett par maskiner med kläder idag, det var ett måste, det fanns nästan inga kläder rena till mig efter Norge resa, sjukdom och sjukhusuppehåll.

Väl hemma från sjukhuset blev jag första grattad av Torbjörn med ett underbart tvättbart lammskinn som jag hade önskat mig. Det skal jag ha i soffan, ivarjefall på vintern. Vi har skinnsoffa och då blir det varmt och skönt med ett lammskinn. Det blir nog en favoritplats för våra katter, när vi inte sitter där,  kan jag tänka mig. Tusen tack igen Torbjörn för denna fina present.

Lammskinn

Senare på kvällen kom Nina och Niclas hit och vi fikade. Och jag fick en helt underbar blom grupp och fina ljusstakar av dom och Ånnie. Tusen tack ännu engång Nina och Niclas för gåvan, och för att ni kom och grattade mig. Det var, som alltid, trevligt att ha er på besök.

Presenter 1

Ljus

Ljus 2

Kort 2

Jag fick även en underbar blom grupp i anledning min 55 års dag och hemkomst från sjukhuset från Torbjörns mamma Ellen och hennes sambo + Torbjörn´s syster Kristina med maken Sven Erik och dottern Malin. Tusen tack även till er för den fina gruppen som pryder vårat köksfönster nu i adventstid. Hoppas ni även snart kommer och hälsar på oss så vi kan umgås och fika lite.

Present 2

Kort 1

Jag köpte även en födelsedagspresent till mig själv från mig själv i år. Och här kommer den.

present till mig

Som jag skrev förra gången så var Frisse och Skrållan på Arken Zoo i Munkfors under 1 advent. Och här kommer två bilder därifrån + en bild på Tussi som var tagen lite tidigare i November.

Skrallan

Frisse

Tussi

Det har även blivit fotat lite både ute och inne sedan jag kom hem. Det är så vackert nu på denna tiden med rimfrost och snö. Men det är kallt…………. igår hade vi “bara” minus 8 grader, men annars har det varit runt 15 – 25 minus på morgonen. Det är kallt så tidligt på vintern. Hoppas det “slår igen sig” lite så man kan gå ut. Jag har fått låna en rullator från kommun som jag skal ha ute den första tiden, då kan jag sätta ner mig om det blir för jobbigt. Och balansen är heller inte helt bra så det kan vara gott att ha ett stöd nu när det är vinter. Åcky springer ju lös så det är inget problem.

Här kommer lite vinterbilder från vårat hus…………….

orkideén blommar igen

049_321x480

inngangen

Bogerud i vinterskrud

Frisse kikar ut

Nu är det snart dags att säga go natt igen. Det har varit lugnt på jouren for Torbjörn sen han gick på i Torsdags så han har pysslat lite här hemma i helgen. Igår körde han ett lass med skräp till tippen, det blir mycket när man håller på och renoverar. Idag var han iväg och tog adventsgran, så nu lyser vår första adventsgran utanför vårat nya hus. Han fick även åka iväg och köpa ny ljusslinga till den idag, den gamla ljusslingan sprang hundarna ner, på det gamla stället, i vinter som var. Så den var förstörd. Igår kväll skickade vi iväg beställning på egna julkort,som vi skal skicka,  så idag har jag skrivit omlag 60 kuvert till dom. Det är jag som har varit “naturfotograf” i år och Torbjörn har varit “ tomte fotograf”. Nyfiken??? Vänta och se…………… dom kommer förhoppentligvis till er för jul.

Pepsi började löpa i Fredags och än så länge bryr inte Åcky sig med henne, men det skal bli spännande att se hur det går när hon kommer i höglöp. Det passar väl så det blir omlag till nyår om hon är lika sen som då hon blev parad.

Nu har jag ommöblerat lite i köket också så vi har fått dit kökssoffan. Det blev riktigt ombonat och trevligt. (Bilder på det kommer sen). Och under veckan hoppas jag kunna få upp andra gardiner i köket också. Det blir inte gjort så mycket till jul, det får vara som det är. Det viktigaste är att vi får vara tillsammans.

Nu slutar jag för denna gång innan ni tröttnar, om ni inte redan har gjort det *skratt*, med en bild på mina vackra blompresenter. Ha det gott, ta vara på varann och dagen idag. Ett stort och hjärtligt tack till alla er som har skickat mig hälsningar och hört av er på olika sätt till mig eller Torbjörn. Tack för eran omtanke.

Presenter

One comment

  • Herreminn,utrolig at de ikke tenkte før på allergisk reaksjon. Tenk hvor plaget du har vært. Håper det går fremover nå. Kos deg masse i jula:)
    Klem

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *