Adventstid – livet är så skört…..

1-advent

5 november 2010

Ja så har 1 advent kommit och gått. Kalendern visar 2 december och ute har vi fått vinter, det har kommit lite snö och det är 19 – 20 grader kallt. Vackert att se på från insidan fönstren, men ack så kallt där ute för dom stackare som måste ut. Det har även blåst kallt från och till så det har nog inte varit någon höjdare att vara ute. Men när man sitter på insidan och kikar ut, men inte får eller orkar, ja då längtar man ju bara mer och mer att få komma ut.  Men just nu är man ju bara glad att man lever och andras. Det var väldigt nära att det tog slut på det natt till Lördag vid 04.00 tiden, jag återkommer till det lite längre fram här.  Men det bevisar bara hur skört livet egentlig är och hur lite vi vet om morgondagen. Ja vi vet inte från den ena timmen till den andra engång. Men nu fick man en chans till, än en gång. I går 1 december var det 18 år sedan min mamma lämnade jordelivet på ett sjukhus i Oslo. Hon blev bara 62 år  och det var cancer, som dom flesta av er säkert vet. Det har skedd mycket på dessa 18 år , på gott och ont.  Och jag har nog lärt mig att sätta värde på dom människor och djur som bryr sig om mig mera, och tala om det för dom och hålla människor som vill mig illa bevista eller obevist, mera på avstånd. Det är inte egoistiskt , man har lov att tänka så. Och göra det också. Det är bara vi själva som kan ta ansvar för hur vi mår och hur vi vill ha det, och om några dagar fyller jag 55 år och då är jag nog vuxen nog att göra som jag själv vill utan att ta hänsyn  till andra. Och accepterar inte människorna det, nej väl, då är det deras problem. Ingen har rätt att kritisera mig, jag har gjort rätt och fel i livet som alla andra, men det betyder inte att jag är något sämre människa än andra för det. Jag är värdefull som jag är och ingen är mig lik. Jag är och förblir helt unik på denna jorden. Och om jag lever till imorgon eller några år till så vet jag att ingen flera skal få trampa på mina känslor och tala om för mig att jag inte duger. Jag begär att bli respekterad för den jag är , accepterar inte folk det, nej då är dom heller inte välkomna i mitt hem. Sorry, så är det. Jag har tagit nog hänsyn till allt och alla genom åren nu.

Det finns en sång som jag ofta har sjungit på, en sång som har givit mig styrka när det har varit svårt. Refrängen på  den sången är “DU VET VÄL OM ATT DU ÄR VÄDEFULL , ATT DU ÄR VIKTIG HÄR OCH NU, ATT DU ÄR ÄLSKAD FÖR DIN EGEN SKULD,  FÖR INGEN ANNAN ÄR SOM DU.

Ja det var några tankar i vinterkvällen här jag sitter på sjukhuset i Karlstad på avd. 9.  För 55 år sedan satt min mamma på sjukhuset i Oslo denna vinterkväll och väntade på att jag skulle få komma till värden. Den gången var det också kallt, ja så kallt att det var is rosor på fönstren. Jag undrar vad hon tänkte på då………………… Det barnet hon födde den gången har fått ett liv med många plågor och tråkigheter, men hon har även upplevd mycket bra också.

Ja det börjar bli ett tag sen jag skrev på bloggen här senast.  Och mycket har skedd……………………  jordvärmen är monterad och klar i huset och i garaget.  Det var nästan lite ovant att det var varmt i sovrum och badrum då det var dom ända ställen vi inte hade värme på sen jag flyttade in i huset i mitten på Mars. Pannan i huset var ju förstörd när jag flyttade in och vi kostade inte på den då vi änd å hade tänt lägga in jordvärmen. Så vi har bara haft et element i köket och ett i vardagsrummet + kamin som vi har eldat i när det har varit kallt. Men nu är som sagt jordvärmen klar och det är varmt och skönt i hela huset. Det är även jutet nytt golv i tvättstugan och Torbjörn har revet ut alt och målat taket, tapetserat och målat tapeten och det har kommit in en ny tvätt bänk och ny kran, och tvättmaskin och torktumlaren är på plasts igen.   Det var skönt för det var det värsta, att vara utan tvättmaskin.  Oj vad bekväma vi har blivit vi människor , undrar hur människor hade det förut när dom fick gå ut och tvätta kläder året om i all slags väder……… Torbjörn skal till Karlstad under helgen och köpa skåp till tvättstugan, allt bli bara monterad provisoriskt då vi måste ha ut allt till våren igen för att lägga klinker på golvet. Det är värmegolv där ute så det går bra att ha det så till våren. Vi hade tur när vi beslutade oss för att köpa ny tvätt bänk och kran till tvättstugan, den som var där var så pöntad så det var inte roligt att sätta in den igen. Men en ny tvätt bänk skulle gå på 7 – 10.000 +  moms och det skulle ju bli väldigt dyrt, men så fick vi  broschyrer från Bergvik och där hade dom en riktig tvätt bänk i stål till bara 2500,- och kranar till ca 1000,- Så då tog Torbjörn ledigt och åkte ner och köpte en sån.  Jag har tyvärr inte fått se hur det har blivit , men det är säkert jättefint. Tvättstugan är ivarjefall senapsgul och så skal vi har plexiglas el över tvätt bänken och evt där vi hänger upp hundkoppel och regn kläder. Klinker tänkte jag ha något i rost eller grått. Vi har dom färger i matten på köket så jag tror det kan bli jättefint.  Vi trivs jättebra i nya huset, och man blir väldigt ledsen att det skal vara så mycket så man inte få vara hemma. Ledsen blir man även på människor som är avundsjuka på vårat nya hus och div, tror nog ingen av dom vill ha alla mina  plågor, och allt arbete som Torbjörn haft senaste året. Men som tur är så är han frisk. Han var på arb. EKG härom dagen via jobbet och han är väldigt frisk och pigg , han måtte bara dubbla dosen med blodtrycksmedicin. Tack och lov att han är så frisk och stark fast det kan bli lite mycket även för honom av och till. Men ikväll är han på Apatin på julbord och Lördag är det julbord med Hagfors brukshundklubb som vi båda var bjuda till. Hoppas han har trevligt fast han är bekymrad för mig, han förtjänar och uppleva något roligt nu.

Jag hade inte tänkt mig till Norge i höst , men det blev några dagar i Askim. Jag åkte 11 november till min kusin , jag kände redan då att jag inte var pigg. Fredag 12 november körde jag min kusin till läkaren på Örje och Lördag 13 november mötte jag en kompis på Torget i Askim, men jag orkade inte röra mig så mycket så det blev inte så många timmarna. På kvällen kom min f.d. svåger till Paula och vi blev sittande och prata om allt och inget till uppå kvällen. Men det var riktigt trevligt att få träffa honom igen, hade inte sett eller pratat med honom sedan hösten 1994. Jag fick även träffa Tina en hel del och det gick superbra med henne och Åcky fast hon blev trött på hans pussar ibland och tog tag i pälsen hans och duttade bort honom  Här kommer först bilder på Tina 7 mnd och mormor………..

006

002

Sen några bilder på Tina och Åcky……………

004

005

Och sist , men inte minst, en bild på Hege och hennes två favorithundar Hazel 8 år och Åcky

012

Jag orkade inte röra mig så mycket medan jag var i Askim , men som tur var så kom det folk inom som hjälpte  mig med Åcky. Tusen tack till er alla för det. Jag var inom tanken att stanna i Årjäng ett dygn på hemvägen , men när Torsdagen kom så ville jag bara hem, men jag stannade till i Årjäng ett par timmar och åt lunch med en kompis innan jag körde hem. Vi var hemma vid 16.00 så det var jämt innan mörkret kom. Lördag 20 november åkte Torbjörn och Pepsi till Villingsberg för vidare utbildning, denna gången inom polisen, och framöver skal dom ta ett prov och går det bra så blir Pepsi även eftersökshund åt polisen också. Och helgen i Villingsberg var jättelyckad denna gången också för dom två, Pepsi skötte sig exemplarisk och hittade personerna som hade gömt sig i god tid för tidens utgång. Och när Pepsi får markering att något finns , ja då är det bara för husse att hänga efter. Då går det snabbt och det är masse puss , puss till figuranten. Ja vi är mycket stolta över denna underbara tik. Och visst önskar vi att hon skulle ha fått en valpkull till, men ting är som det är och då är det bara att acceptera att så är det. Sen är ju allt arbete husse har lagt ner väldigt värdefullt, det är inte säkert det hade blivit lika bra med en annan förare. Det är ju den andra hunden Torbjörn kör upp i Elit spår och till TJH i Försvarsmakten. Tyvärr var inte Power, Pepsi´s  bror , i Villingsberg denna gången. Men annars hade allt gått jättebra. Och det var två mycket nöjda som kom hem Söndag kväll. Jag, prinsen och Schiba hade besök av Nina och Niclas på Lördagen + Niclas två töser på 4 och 9  år. Emma den äldsta fick vara med och gå promenad med Åcky prinsen något som var populärt och lilla Lina njöt av Schiba som är gammal och lugn. Måndag började jag känna mig förkyld och var inte i form, men så har jag ju varit från och till så länge nu så jag registrerade det bara , men kände mig onormalt trött. Onsdagen var Torbjörn på möte i Karlstad ang jobbet och det blev som har var rädd för, det blir Ralacom som blir hans nya arbetsgivare. Så är det bara att se vad tiden bringar framöver. Det heter sig att dom skal vara garanterade samma lön som dom haft i 1 år framöver, men nu är inte det säkert heller, så det är bara att vänta och se, en får ta en dag i sänder. Torsdag var jag till Hud mottagningen i Karlstad på eftermiddagen .  Jag var hemma 16.15 och hoppade direkt i säng, jag var helt slut. Fredagen var Torbjörn ledig och jag hade beslutat mig för att sova länge, men jag hostade och hostade så jag trodde jag skulle bli knäpp. Jag ringde vårdcentralen och dom tyckte jag skulle åka till akuten i Karlstad. Så var det ¨ringe ambulansen igen och åka ner och väl i Karlstad tyckte dom att jag borde undersökas noga då jag hade en fruktansvärd hosta och frös och proverna inte var bra. Jag blev ganska snabbt inlagt på av 9 som är medicin på en 3 sal. Jag bara sov och hostade, sov och hostade………… Och jag hade dålig syresättning i blodet, något som dom har påpekat flera gånger när jag varit på akuten och även i ambulansen, men ingen har tagit det riktigt på alvar. Jag har ju haft stora problem med min andning till och från i över 1 år , men senaste tiden har det varit riktigt illa. Dom konstaterade ganska snabbt här att jag hade en lunginflammation så dom satte in intravenöst penicillin, och syrgas (oxygen)  i näsa. Kvällen förlöp ganska “Lugn” och jag sov mycket. Men på natten hände något så jag slutade andras och fick inte nog syre, så jag var nog mera död en levande ett tag, dom ringde en lungläkare och fick mig tillbaka till livet igen. Men det var på hängande håret………… Torbjörn och även Nina och Niclas kom en sväng på Lördagen. Och dom som låg på salen tillsammans med mig talade om hur hemskt jag lät när jag inte fick andras på natten, så jag hade visst skrämt flera  och blev flyttad ut på kontoret så dom hade översikt på mig resten av natten. Resten av veckan har jag haft syrgas hela dygnet på mellan 4 och 5. Jag har även fått en påse blod , intravenöst penicillin 2 gånger om dagen t.o.m. idag. Jag har varit på njurmedicin på Måndagen, lungröntgen och igår hjärt ultraljud. Men jag blir inte bra. Dom ser något på lungan så kan minnas om en infektion, men nå har dom slutat med penicillinet när det inte har blivit bättre på så många dagar. Syrgas måste jag fortfarande ha hela tiden. Och imorgon skal jag på en CT röntgen så dom kan studera mera vad dom ser på röntgen bilderna. Dom har även gjort några ändringar på mina hjärtmediciner och div. Så nu är det bara att hoppas att dom imorgon kan komma på vad som är fel. Jag blir helt frustrerad av att ligga här och ingenting veta. Men som tur är så är det jättebra samarbete mellan min hjärtläkare, läkaren här på medicin och min njurläkare. Och dom har även kontakt med lungspecialist. Dom har även varit inne på tanken att jag fått hjärtsvikt, men allt är bara en massa frågetecken just nu. Nu skal allt kollas så jag kan få en behandling och förhoppentligvis bli frisk igen. Så jag kan gå i skogen med hundarna och njuta av naturen igen. LIVET ÖR FÖR KORT TILL ATT KASTAS BORT!!!!!!!!!!!!!! Jag lovade min älskade prins när han bara var 4 veckor att jag aldrig aldrig skulle svika honom, men jag tycker ändå att jag gjort det senaste året när jag varit så sjuk. Men nu hoppas jag att han och jag skal få en ny chans. Så nu håller vi tummar och tår för att det skal bli så bra som möjlig och att dom skal hitta felet i morgon. Jag har ju talat om för alla om dessa andningssvårigheter i et helt år, men ingen har tagit det på alvar, men nu får jag inte åka hem för dom har kommit till skott och det är både tråkigt och bra. Mest tråkigt för att jag längtar så mycket hem till mina och till mitt vackra hem. Men bra för att det äntligen skal bli en förklaring på det som varit så jobbigt. Dom har ivarjefall ingen tro på att det kan vara svin influensa vaccinet,  något jag ju har varit inne på. Dom vill hellre inte ta något astma prov nu då jag är i så dålig författning, det vill ju bara visa fel ändå, och det är ju sant nog. Det positiva i allt det jobbiga är att min njure fungerar bra och det är vi alla så glada för. Och njurläkaren tyckte absolut att jag skulle be läkaren på vårdcentralen hemma att skicka en remiss till Torsby ang bantnings operation , men om jag får det, det…………. är en annan fråga.

Frisse skulle vara på Arkens Zoo i Munkfors för 2 året i rad under helgen och Skrållan med sitt 3 år, hade jag lovat, men Torbjörn hann inte på Lördag när det blev så mycket med mig. Men på Söndag var han med mellan 13.00 och 17.00 och han blev så väl tagit han om av Annikki som har min Skrållan, hon borstade och fixade med honom,  och alla som var inom och kikade på honom. Alla tycker ju att han är såååååååååå vacker. Skrållan var också med där båda dagarna. Tussi vill inte vara ute så mycket nu när det är så kallt, men hon och Frisse river nästan kåken hemma, alla prydnadssaker och div ligger på vardagsrumsgolvet , dom är fulla i energi. Och Åcky som aldrig varit hemma utan någon människa har varit hemma mycket nu, men han har jo sin mamma och mormor där också. Och Torbjörn försöker åka hem i mån av tid och låta dom springa lite ute på tomten. Sen går han med dom morgon och kväll ett par km.

Ja det var nytt från Kerriehedens. Adventstiden och julen blir stilla och lugn för oss i år och något 55 års kalas blir det inte heller. Nu måste jag först bli frisk så får vi se vad tiden visar efteråt.

Vi önskar er alla en fortsatt fin adventstid. Tyvärr tror jag inte det blir några julkort hälsningar från oss i år. Vi hinner inte ta några nya kort på djuren. Men vi skickar er våra bästa önskningar för Julen och det nya året 2011. Och tackar så mycket för året som snart går mot sitt slut.

Ett extra tack till alla valparna och deras ägare  Ler Lycka till med året som kommer.

Många kramar från oss alla till er alla // Gerd

One comment

  • Carola & Lex

    Hej!
    Det gör mig ont att läsa att du varit så dålig och haft det så jobbigt men ändå tryggt att du äntligen blir ordentligt utredd. Jag hoppas du nu får hjälp så du blir pigg igen och orkar det du vill. Jag kan förstå att du längtar hem till ditt fina renoverade och varma hus och till de dina, jag förstår det är tomt för dem.
    Krya på Dig Gerd, vi tänker på Dig! // Kramar från oss alla